säg mig bara inte att det är försent..

Jag vet inte vart jag ska börja..
Du har fått allt om bakfoten, jag har inga händer.
Jag vet att du är sårad, men jag är inte som dem andra.
Eftersom för mig, är du bäst.
Jag sätter dig först, resten sist och jag bryr mig om oss inte om någon annan.


Jag förlorar mig själv, det är svårt att andas, det finns ingenting kvar av mig..
Jag har gjort misstag, men jag ändrade mitt sätt att vara som person för att
jag vill tillbringa alla lyckliga stunder ihop med dig, jag gör vad som krävs.


Du stänger dörren för ingen anledning alls.
Så säg mig nu, vad har jag gjort för fel?
Jag förlorar mitt sinne, jag har inget att leva för.
Så trött på att skadas och till slut bryter jag ihop.
För dig väntar jag till slutet och tillbaka.
Ge mig en chans att göra det sista.
Säg mig bara inte att det är försent..

Jag vet inte vart du befinner dig men jag bryr mig inte hur långt bort du är. 
Oavsätt avstånd, går jag vägen.
Jag tar tåget och jag åker åka bil.
Gå på vatten, jag gör allt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0